Halmstadgruppen
Halmstadgruppens historia
Andra Världskriget och Söndrumskolonin

Erik Olson, Dagspressen, 1940
Men när kriget bryter ut kan de surrealistiska konstnärerna inte längre fly in i det undermedvetna och öververkliga. Motiven påverkas och i början av 40-talet söker sig flera av Halmstadgruppens medlemmar bort från surrealismen.

Waldemar Lorentzon, Havet ger, 1946
Halmstadgruppens samlas åter på västkusten. I det lilla stenhuggar- och fiskesamhället Söndrum utanför Halmstad blomstrar ett intensivt kulturliv upp i något som ska kallas Söndrumskolonin. Konstnärer som Sven X:et Erixson, Felix Hatz, Carl-Fredrik Reuterswärd, Vilhelm Bjerke Petersen och poeter som Elsa Grave och Erik Lindegren tillsammans med många fler sammanstrålar här under 40- och 50-talet. Dramatiska och absurda surrealistscener byts ut mot varma vardagsmotiv i klara färger. Nu rör sig gruppens medlemmar mot sina individuella spår allt mer. De fortsätter att ställa ut tillsammans och förblir en grupp men med friare band.